Ett sammansatt ämne.
Innehåller alltid kolatomer och oftast väteatomer.
Övergångar mellan olika aggregationsformer, där två ämnen kan ha samma aggregationsform men ändå inte blandas, som olja och vatten.
Består av minst två rena ämnen.
Omvandling från fast till gasformigt tillstånd utan att bilda vätska.
Allt som har volym och massa, uppbyggt av partiklar som atomer, molekyler eller joner.
Ångbildning vid en lägre temperatur än kokpunkten.
Att studera vilka ämnen som finns i ett prov alternativt hur mycket som finns av ett ämne.
Temperaturen då ett ämne övergår från flytande till gasform.
Energin som krävs för att ombilda vatten till ånga.
Värme, så att partiklarna rör sig så snabbt att krafterna inte orkar hålla ihop dem.
De olika former som ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck.
Ett mått av ett ämnes täthet och massa.
Att dela upp en blandning, exempelvis råolja i bensin och fotogen.
När ett ämne avger eller tar upp energi.
Sublimering.
En metod för att separera en fast-fast blandning där en komponent omvandlas direkt från fast till gasform.
När ångan avger energi och partiklarna saktar ner, vilket gör att gasen kondenserar.
Allt som väger något och har en volym, bestående av atomer och molekyler.
Man kan inte se beståndsdelarna.
Föreningar utan kolatomer, med vissa undantag som koldioxid och kolsyra.
Temperaturen då ett ämne stelnar, det vill säga går över från flytande form till fast form.
Genom en mycket snabbt roterande rörelse där materialet slungas utåt.
Att hälla av vätskan från fasta partiklar som sjunker till botten.
Hur mycket av ett visst ämne som ingår i ett prov.
Ett ämne som läggs till för att påvisa om vissa molekyler eller joner finns.
Atomernas rörelse.
Hastigheten som partiklarna vibrerar i.
Att lika många partiklar förs över samtidigt mellan två faser.
Egenskaper som gör det möjligt att identifiera ett visst rent ämne.
En undersökning för att ta reda på vilka ämnen ett prov innehåller.
Att separera fast material och vätska från en blandning med hjälp av ett filtermedium.
Två eller fler grundämnen som är kemiskt bundna till varandra.
En transparent gas som bildas när molekyler bryter sig loss vid tillförsel av värme.
Ämnet svalnar och partiklarna rör sig långsammare, vilket kan leda till att ämnet stelnar.
Smältning kräver värme.
Består av minst två rena ämnen och kan delas in i homogena och heterogena blandningar.
Vilka ämnen som ingår i ett prov, inklusive grundämnen och kemisk struktur.
Den temperatur då ett ämne går över till fast form.
Att dela upp ämnena i en blandning.
Framställandet av nya ämnen, exempelvis syntetiserade läkemedel, färgämnen eller textilier.
Varje partikel har en bestämd plats.
Att fasta partiklar sjunker till botten.
Separering av en blandning baserat på olika kokpunkter.
Ett tillstånd där ett ämne kan befinna sig, såsom fast, flytande eller gas.
Något väldigt litet, som en proton, molekyl eller sot.
Ett sätt att genom förångning koncentrera en lösning eller helt isolera det lösta från lösningsmedlet.
Temperaturen vid vilken ett ämne går från flytande till fast form.
Studier av kemiska fenomen på molekylär- och materialnivå, inklusive termodynamik och kvantmekanik.
Samma sak som stelningspunkt.
Ett sätt att koncentrera en lösning eller suspension genom förångning.
För att analysera vilka ämnen som finns och i hur stor mängd.
Material med metalliska egenskaper bestående av två eller flera grundämnen.
Ett ämne som bara innehåller en sorts atomer.
Utgångsämnen eller reaktanter.
De rör sig fritt och fortare än i fast eller flytande form och har ingen kontakt med varandra förutom vid krockar.
Det har konstanta egenskaper och kan beskrivas med en kemisk formel, exempelvis H2O.
Ångbildning vid en lägre temperatur än kokpunkten.
Ett ämne som består av en enda sorts atom och inte kan sönderdelas kemiskt.
Partiklarna har kontakt men ingen bestämd plats.
Att fasta partiklar sjunker till botten för att separera ämnen.
Undersökande av vilka ämnen som finns i ett prov eller hur mycket som finns av ett ämne.
Partiklarna har fortfarande kontakt men ingen bestämd plats.
Temperaturen då ett ämne smälter.
Attraktionskrafterna räcker inte till vid en viss temperatur, vilket gör att partiklarna börjar vibrera och separera.
Separering av en blandning genom att utnyttja olika kokpunkter.
En homogen blandning av två eller flera ämnen.
Man kan se beståndsdelarna.
Stelning.
Molekyler och processer i levande organismer, exempelvis proteiner, fetter och kolhydrater.
En metod som separerar fast material och vätska från en blandning med hjälp av ett filtermedium.
I en homogen blandning syns inte beståndsdelarna, medan de i en heterogen blandning kan ses.
Att hälla av vätska från fasta partiklar som sjunker till botten.
En kemisk förening kan fördelas i minst två ämnen.
Utgångsämnen i en kemisk reaktion.
Ett kemiskt grundämne eller dess föreningar i sitt naturliga tillstånd eller som resultat av en tillverkningsprocess.
Samma som dess kokpunkt.
Den har en viss temperatur men kan variera beroende på ämnet, exempelvis vatten (0°), svavel (115°), syre (218°).
En process där reaktanter övergår i ett nytt system av produkter.
Varje partikel har en bestämd plats.
Partiklarna rör sig fritt och har ingen kontakt med varandra förutom vid krockar.
Ett sammansatt ämne som bildas när två ämnen reagerar.
Ett ämne eller en blandning av två eller flera ämnen.
När ett ämne övergår från fast till flytande form.
En rumslig gränsyta där olika faser av fysisk materia möts.
Bildandet av ett svårlösligt ämne i en lösning där molekyler klumpar ihop sig.
Den temperaturen vid vilken smältning sker.
En termodynamiskt stabil lösning mellan två eller flera grundämnen.
Det har konstanta egenskaper och kan beskrivas med en kemisk formel.
